Idag när jag satt på tåget påväg hem med jennifer så hade jag nån form av ångest. För på filosofin förra veckan fick vi veta att vi använder ångest ganska jätte fel. Ångest säger man ju lite hur som hellst å hipp som happ å sådär. Men så förklarade Olle, våran lärare, also called snygg olle..tycker inte han är SÅ snygg värd att kallas snygg olle menmen.. han sa att ångest är en rädsla man känner fast man vet inte vad man är rädd för. Så kände jag när jag satt på tåget påväg hem. Kanske började det redan imorse när jag vaknade 06.04 även fast jag ställt klockan på 06.05. är inte det konstigt? Och att jag fick världens sjukaste magont 5 minuter innan jag skulle gå hemifrån, som att nån egentligen ville att jag skulle stanna hemma. Egentligen kanske det hade varit bra om jag hade gjort det, inte för att det hände nått dåligt eller för att det var en dålig dag..det var det inte. Det var heller ingen speciellt bra dag och hände inte så mycke bra saker..eller jo, när jag satt på non solo med Frida och Karro! Det var bra!

Jag gick iallafall ut och sprang för första gången på länge för jag är äntligen frisk, och ångesten den försvann lite. Nu har jag bara panik, stresspanik..men det har jag väl alltid antar jag..



här kommer dagens låt! Tjing!