Igår var typ den värsta dagen ever. Åker hemifrån typ 1 timme innan mitt jobb i brooklyn börjar. Tar tunnelbanan som jag ska osv, byter till A linjen som jag ska. Sitter på den där tunnelbanan ityp två år och min station kommer aldrig, så jag går av efter ett tag och inser att klockan är 9.30 (dvs den tiden jag skulle vara i studion) och är verkligen in the middle of nowhere. DÖÖR GANSKA MYCKET! Ringer min agentur, han får lite panik och säger att jag ska åka tillbaka till manhattan, åker till brooklyn bridge å tar en taxi därifrån, blir 1 timme sen.

Får makeup, hår osv. Är klar före dom andra, alla är lugna med att jag kommer sent. Så vi börjar ta första bilden och allt går bra. Å så känner jag bara hur jag blir yr, mina öron stänger ute allt ljud så jag kan typ inte höra någonting, det blir sjukt ljust, ser typ ingenting och känner bara att nu dör jag på riktigt. Efter ett tag försvann det men fyy vilken äcklig känsla. Kände mig som en idiot å mådde skit resten av dagen, så himla oskön start. Förstörde resten av dagen verkligen, blä.

Efter min kassa jobb dag gick jag å mötte Charlotte på Chipotle för middag, en mexikansk sallad fick de bli. Fett gott var det och vi satt och klaga på våra jobb idag. Hon plåta för Vogue China och tyckte de gick lika dåligt som jag tyckte att det gick på mitt jobb.

Nu sitter jag här, och är redo för en ny jobbdag med samma crew. Har ätit frulle och ska ta taxi till jobbet idag så att jag inte blir sen. Orkar inte med mer drama, bläblä. Plus att min bokare säkert blir arg på mig också.

Nu ska jag kila, TJATJA!